Det som alla pratar om

Tomhet. Frustration. Ilska och hjälplöshet. Det är bara några av många känslor som jag och säkert många andra har just nu efter helgens händelser i Paris. Jag hade egentligen inte tänkt skriva någonting om det för jag skulle inte orka, men det känns som att det måste ut på något sätt.

Många kritiserar profilbilder med franska flaggan och undrar varför detta är så mycket värre och undrar varför folk ber för just Paris då liknande terrordåd händer allt för ofta även på andra ställen.

Jag kan inte prata för alla andra, men jag kan prata för mig själv. Jag kan nästan skämmas över att jag reagerar så starkt över just detta, då händelser på andra ställen ganska snabbt försvinner i nyhetsflödet och jag inte desto mera reagerar över det. Och det är ju såklart jätte hemskt att det är vardag där och att vi inte är förvånade mera då det händer. Och det är klart att de människornas liv är precis lika mycket värda som de som miste livet fredagen den 13 november i Paris. Men jag har aldrig varit där. Jag kommer troligtvis alddrig att åka dit. Och jag känner ingen som bor där.

Men jag har varit i Paris. Flera gånger. Mina föräldrar har bott i flera månader i Paris och kommer att åka dit alldeles snart igen för att bo där några månader och vi kommer att åka och hälsa på dom. Jag vet hur där ser ut, hur där doftar och jag vet hur det låter. Genom mina föräldrar så har Paris blivit en viktig plats även för mig.

Jag kanske är självisk, men det är kanske därför som det berör mig så starkt. Det är så nära. Och det kommer närmare varje dag om vi så vill det eller inte. 

Jag är rädd och orolig över en hurudan värld mina barn kommer att växa upp i. Och jag vet inte vad jag ska berätta till dem. 

Samtidigt är jag så tacksam då chansen att någonting som detta skulle hända i våra hemknutar är ganska minimal.

Men man kan inte veta. Vi vet inte var det smäller imorgon. Men vi kan inte heller gå omkring och fundera på det hela tiden för då blir vi alldeles galna.

Mina tankar går till de överlevande och till alla anhöriga till de som var på fel plats vid fel tidpunkt. 

Jag önskar att all ondska bara kunde försvinna och att alla främlingsfientliga människor kunde inse att det är just detta som flyktingarna flyr ifrån.

 

IMG 49323

Kärlek

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s