Helgen som gick

Jag satte mig ner i soffan för att vänta på resultatet från gårdagens X Factor UK (det är så spännande!!) , och visste inte riktigt vad jag skulle skriva. Jag tänkte bara titta in och berätta att den här helgen har varit så bra och avkopplande. Jag har inte alls stressat över att det varit råddigt. (okej, kanske lite då..) Men jag har försökt att ta det lugnt. Krattat lite, pratat lite med hönsen, varit på promenad, fixat på min halloweendräkt till jobbets fest nästa vecka, skrivit in allt som händer i november i kalendern, spelat spel med barnen, gått på loppis, handlat, fört skräp, fört storebror till en kompis, haft en kompis här och det hade lillebror också, kokat äppelmos och så avslutade vi med bastu. Så, en lyckad helg helt enkelt.

IMG 5

Hade inte så mycket bilder att bjuda på så det fick bli en lite suddig “söndagig” bild som storebror tog på mig idag. Tröjan har min mamma stickat (och den ska inte vara så där uppvikt som den är på bilden..) och den hör till favoriterna just nu! Så skön och snygg!

Ha en skön kväl och en bra vecka!

Vad händer med vårt överflöd?

Jag har under veckoslutet råkat se (på fb såklart) två korta filmer som behandlar ämnet textilrester från fabriker, gamla kläder och återvinning. Den ena filmen handlar om ett företag som heter tonlé som samlar upp textilrester från fabriker i Cambodia och använder dem till att tillverka nya kläder, material att sticka och väva med och de minsta resterna gör de till papper som det tillverkas kort av!

Superstiliga kläder och accessoarer dessutom. Borde ju vara en självklarhet kan man tycka att använda upp tygresterna i textilindustrin, men tyvärr finns det ju så otroligt mycket då det tillverkas så mycket kläder till västvärlden.. Se filmen här. (länken är till en sida på fb, så jag hoppas att den fungerar.. Man måste säkert vara inloggad och scrolla ner till ett filmklipp som heter Every Thread Matters)

 

fabric 1496340 960 720

 

Den andra filmen handlar om vad som händer med (en del) av västvärdens kläder då de inte används mera. Här i norden är vi ju väldigt bra på att återvinna våra kläder. Vi säljer på loppis/skänker till välgörenhet och använder ofta kläderna tills de inte är i användningsbart skick mera. (Jag iallafall..) Men det finns tydligen många ställen som inte sysslar med återvinningen själv.

I filmen får vi veta att 100.000 ton avlagda kläder skickas till Indien varje år från oss i västvärlden för återbruk. De strimlas och blir till nytt garn, som blir till nya tyger och filtar som säljs i västvärlden. En av kvinnorna som får riva sönder kläderna berättar att hon arbetat på fabriken i 15 år. Hon drömmer om att någon gång kunna resa någonstans, allra helst till USA. Hennes man har arbetat som chaufför och varit överallt. Alltså både i Bombay och Calcutta.

Kvinnorna som river sönder kläderna och tar bort alla lappar och knappar fantiserar om vem som egentligen bär sådant och vad vi äter i västvärlden när en del kläder är stora nog att rymma 3-4 personer. Många av plaggen är i stort sett oanvända. Anledningen till det har de fått höra är att vattnet är så dyrt här så att det inte lönar sig att tvätta – vi köper nya kläder istället.

En mycket sevärd film, se den här. Jag blev väldigt glad av att se filmerna, det fins hopp! Jag är såklart inte för överkonsumtion av kläder, men är glad att det finns sätt att återvinna textilerna på även om det skulle räcka med många tusentals ton mindre kläder såklart. Och kläderna skulle inte behövas fraktas så långa vägar.. Speciellt miljövänligt är det ju inte. Men samtidigt är det ju många som lever på den här industrin i dessa länder. Vårt överflöd ger dem arbete och möjlighet att försörja sina familjer.

Det här med textilåtervinning är ett ämne som jag gärna skulle veta ännu mera om, och är väldigt intresserad av. Jag vet att man på flera lågpriskedjor kan lämna in sina gamla kläder till återvinning. Jag vet inte exakt vart dessa kläder hamnar, men jag hoppas att de skickas någonstans där de verkligen återvinns. Själv brukar jag samla ihop både söndriga stumpor, kläder som inte mera går att ges till loppis (de flesta klipper vi till mattrasor på mitt jobb) och också tygrester eftersom det blir en del slamsor då jag syr så mycket. Om man lämnar in en påse med gamla textiler till dessa butiker så får man en rabattkupong. Själv brukar jag använda dem till att köpa strumpor för, för de syr jag inte själv eller köper på loppis.

 

 

Hur återvinner du dina textiler och vad
tror du att du kunde göra ännu bättre?

 

Jo, jag ska!

Blogga om:

 

– vardagstipsen jag efterlyste

– mera tankar kring veckopeng

– vårt hem rum för rum – före och efter

– mina tankar kring bloggalan

– och säkert mycket mera som jag glömt nu..

 

Måste bara andas lite först

Vad säger lillebror om mig?

Den här listan med frågor man ställer till sina barn är ju bara för härlig, så jag måste ju bjuda på min också. Här med svaren av 5-åriga lillebror. Jag bad min man ställa frågorna av barnen under veckoslutet då jag själv var borta och fick mig flera goda skratt då jag läste igenom listan då jag kommit hem. Varsågoda!

 

1. Vad säger mamma ofta till dig?

Att e jag hungrig (behöver du kissa? trodde jag att han skulle svara..)

2. Vad gör mamma glad?

När jag kramar mamma (så sant så!)

 

3. Vad gör mamma ledsen?

När jag lovat att städa vårt hus, men inte städar. (hus? jag brukar nog inte vara så krävande, men vill gärna att barnen ska städa sitt rum i alla fall en gång i halvåret..)

 

4. Hur får mamma dig att skratta?

När mamma gör nåt roligt till mej

 

5. Hur var mamma som barn?

Mamma lekte säkert mycket med bilar (kanske inte så väldigt mycket..)

 

6. Hur gammal är mamma?

35 (måste ha sagt det ganska många gånger på sista tiden..)

 

7. Hur lång är mamma?

ojj.. (ojj??)

 

8. Vad tycker mamma om att göra?

sy (javisst)

 

9. Vad gör mamma när du inte är med?

syr (en del nog, men jag jobbar också och ibland slörar jag bara på soffan)

 

10. Om mamma skulle bli berömd, vad skulle jag bli berömd för?

visa att hon är mamma (naaw..)

 

11. Vad är mamma riktigt bra på?

sy (tack så mycket!)

 

12. Vad jobbar mamma med?

vet nog men vet inte vad det heter (nej det kan nog vara lite krångligt att komma ihåg..)

 

13. Vilken är mammas favoritmat?

ärtsoppa (jag är den enda i familjen som äter ärtsoppa, men inte är det nu min favoritmat..)

 

14. När blir du stolt över mamma?

När mamma har sytt en blus eller vantar till trasan (trasan är lillebrors bästa snuttetrasa)

 

15. Om mamma var en seriefigur, vem skulle jag vara?

Ett troll (ett stort och lurvigt troll..)

 

16. Vad brukar du och mamma göra tillsammans?

Söka trasan om trasan är försvunnen (händer nästan dagligen faktiskt..)

 

17. På vilket sätt är du och mamma lika?

Jag vet int (nej, det kan nog vara svårt att se likheter..)

 

18. Vilka skillnader finns mellan dig och mamma?

Jag har mindre tofflor (ja, det är ju nog en ganska stor skillnad)

 

19. Vad är mamma inte alls bra på?

Kanske på att klättra, eller kanske på att bygga (nåmen, nog kan jag nog göra både och men kanske det inte händer så ofta..)

 

20. Vilken är mammas favoritplats?

Kanske hemma (absolut en av mina favoritplatser)

 

21. Hur vet du att mamma älskar dig?

Om mamma har gett miljoner kramar (gulle)

Skratta sig lycklig

Nu är jag hemma igen efter en superlyckad helg som tillbringats i Österbotten tillsammans med mina gamla studiekompisar/nuvarande vänner! Vi har ätit och druckit gott, vandrat i skogen och badat badtunna i flera timmar. Och skrattat. Oj så vi har skrattat, nu lever man lite längre igen än gång. Jag är så glad över att vi fortfarande har kontakt med varandra och att vi passar så bra ihop även om vi är väldigt olika på många sätt. 

 

Här kommer ett urval bilder från veckoslutet. Inga vänner dock, men dom fanns nog där trots att dom inte syns här.

 

IMG 6410

IMG 3

IMG 4

IMG 6429

IMG 6426

 

Hann t.o.m med lite shopping d.v.s köpte en röd klänning på Lidl i Närpes 🙂 Skönt med sådana här helger ibland, de behövs verkligen.. Även om ett till veckoslut nog nu hade suttit bra nu

Stjärnor till mor

Förra veckoslutet var jag och barnen på landet tillsammans med mina föräldrar. Jag hade släpat med mig två av mina symaskiner och en del tyg, tillbehör och mönster ifall jag skulle få lust och ork att sy.. Och det fick jag! Det blev bl.a en t-shirt till min mamma som hon fick i födelsedagspresent.

 

IMG 6286

 

Tycker så om att kunna ge bort hemlagade presenter. Och snart börjar det bli dags att fundera på julklapparna..

“Man vet att någon inte är snäll om den lockar med något”

I morse hade jag en diskussion vid frukostbordet med min 8-åriga son. Efter den senaste veckans clownerier kände jag att det kanske skulle vara bra att berätta om saken OM det plötsligt skulle råka sig så att det dök upp en skrämmande clown på  hans skolväg. Det fenomenet är ju så obota korkat och sjukt så jag vet inte vad, och jag trodde aldrig att jag skulle behöva varna mina barn för clowner. 

 

Diskussionen fortsatte och ledde oss osökt in på temat “alla vuxna är inte snälla”. Vi har länge präntat in i barnen att de ALDRIG får lockas med någon vuxen inte ens fast de skulle säga (eller visa) att de har den största legoförpackningen som finns med sig i bilen, och att de alltid måste säga till om någon vuxen har sagt något konstigt eller betett sig ovanligt. 

 

Vi har läst boken “NEJ sa lilla P” av Inger och Lasse Sandberg som tar upp ämnet. (skriven 1992) Det har visat sig vara nyttigt då vi bara ibland behöver påminna och fråga vad det var som lilla P sade nej till, så påminns de om saken utan att vi behöver skrämmas med diverse fula gubbar och tanter..

 

IMG 6078

 

Jag fick en gång som barn ett armband av en “puligubbe” då jag steg ut från taxin efter förskolan (eller var det då jag gick på ettan?) och skulle vara några timmar hos dagmamman. Kommer ännu ihåg hur arg/bekymrad dagmamman var då jag tagit emot det och hur länge det där armbanden hade den där känslan av någonting fel och smutsigt över sig. Antagligen var det bara en snäll gubbe som hade hittat ett armband han ville ge vidare, men det kunde ju ha varit annorlunda..

 

Hur pratar ni med era barn om vuxna som kanske inte är snälla? Eller utsätts de aldrig för situationer där de skulle råka på dessa människor? Jag tycker att det är hemskt men ändå nödvändigt att behöva prata med barnen om dylika saker. Jag kan inte skydda dem dygnet runt så jag vill att de ska ha beredskap om det händer något även om jag såklart inte vill skrämma upp dom i onödan.