Inatt var jag rädd

Inatt blev jag verkligen rädd. Jag vaknade vid 4.30 av att det ringde på dörren. Något besök väntade jag inte vid den tiden såklart.. Efter att det ringt på dörren så började någon rycka i dörrhandtaget.

Jag vågade inte gå ner och se efter vem som var där eftersom jag då hade varit tvungen att gå så att personen där ute antagligen skulle se mig. I något skede tyckte jag att jag hörde röster så jag visste inte ens om det var en eller flera.

Jag fann inget annat val än att ringa 112. Men någon patrull fanns ju inte i närheten såklart. Efter en stund ringer polisen upp. Jag blev ombedd att ringa upp på nytt om han försvann eftersom de hade så mycket i Åbo och var så långt borta.

Hann ringa flera andra samtal också efter detta, men de flesta har ju telefonen på ljudlös på natten. Tänkte om någon i närheten hade haft möjlighet att komma och skrämma bort honom. Eller inte vet jag vad jag tänkte.. I såna här situationer tänker man inte så mycket.. Rinde också och väckte upp pappan som ju var yrvaken och blev jätte orolig såklart. Men vad skulle jag göra?

Plötsligt vaknar storebror och har hört mitt samtal och är så rädd så han skakar. Han tror att det är en tjuv som försöker ta sig in.. Jag försöker lugna honom samtidigt som jag med jämna mellanrum hör hur någon rycker i dörrhandtaget. Jag försöker också skuffa bort alla hemska tankar på vad som skulle hända ifall han skulle ta sig in på något sätt.. Men försöker hålla mig så lugn det går. Sätter storebror på vakt i fönstret för att spana efter polisbilen. Så att han ska ha något att fokusera på. 

Till slut efter en evighetslång halvtimme kommer polisen. Jag hör inte vad dom säger men då jag till slut vågar öppna dörren så informerar dom mig om att det “bara” var nån väldigt berusad person som trodde att han bodde här. 

Så han trodde det i en halv timme.

Inget hände ju, och allt gick bra men jag kan ändå inte få bort tankarna på vad som hade hänt ifall jag glömt att låsa dörren och inte vaknat. Hade han bara ringt på hade det varit en annan sak men han försökte faktiskt komma in.. 

 

Jag är väldigt glad att polisen kom även om det tog ett tag. Och att de tog händelsen på allvar och förde bort mannen. Och nu har jag flera vänner som har lovat ha telefonen på ifall det är något. Känns ju tryggt iallafall. Men kommer nog att vara rädd ett tag framöver då jag är ensam, och jag hoppas att barnen fixar detta utan desto större rädslor.

Det här var precis en händelse som jag INTE behövde just nu då jag annars också känner mig väldigt stressad och att det är lite för mycket av allt just nu. Har inte fått så mycket vettigt gjort alls idag. Pratat av mig nog i några samtal, men känner nog att det här är en händelse som säkert kommer att påverka trygghetskänslan ett bra tag.

 

Jag tror ju inte (antar att det var slumpen som gjorde att han kom hit..) att han kommer igen men ändå käns det väldigt mycket mindre tryggt än vad det gjorde igår.