Ett beslut

Ni vet då man länge gått omkring och funderat på en sak. Grubblat och tänkt på för och nackdelar och om man faktiskt vill ha det så här eller om det är något man bara inbillar sig att man ska göra..

Jag har varit mycket sjuk den här hösten. Det började ju med lunginflammation och fortsatte med flera vanliga förkylningar. Jag var i princip sjuk hela september och oktober och tröttheten satt i hela november. Det innebar ju att konditionen riktigt nollades och jag har stundvis mått väldigt dåligt över att kroppen varit i så dåligt skick. För på våren kände jag mig faktiskt ganska bra och i bra kondition. Var allt detta månne en reaktion på bobbor som växte till sig efter den extremt varma sommaren, en reaktion på lite för mycket jobb (vanligt jobb i kombination med en fritid som varit ganska maxad) flera syprojekt under ett år än jag någonsin haft eller bara en efterreaktion på en stor omställning med flytt till ny ort?

Allt blev ju så mycket bättre med flytten men samtidigt så mycket mera tillgängligt. Från att ha jobbat och varit ledig alla kvällar så bestod min vardag plötsligt av att jobba och varje kväll ha något, samt minimalt med tid för återhämtning.

Det blev lite tungt. Det kändes inte så farligt, men kroppen hängde inte riktigt med efter ett tag.

Samtidigt väldigt trevligt, massor med nya kontakter, och massor med skapande.

Men lite tungt. Nära på utmattande. Och jag har ju lite svårt att säga nej och välja vilka jobb jag tar emot..

Så jag tog ett beslut att gå ner i arbetstid och kommer fr.o.m januari 2019 att vara ledig på fredagarna från mitt heltidsjobb.

Och det känns så himla skönt och lättande att ha tagit det här beslutet!

För det ganska hektiska tempot kommer att fortsätta även på våren om allt går som tänkt. Kör på måndag, barnens hobbyn på tisdag och onsdag (några kortkurser för mig även på onsdagarna under våren och min sykurs (bara den blir av) på torsdagarna. Sen ska det bli skönt med fredagen ledig. Några timmar för mig själv medan barnen är i skolan. Jag ska vila, sy, städa, läsa, blogga, fota eller bara göra det som faller mig in.

För jag trivs ju så himla bra med att ha mycket i görningen, men jag är så himla glad att jag tog det här beslutet innan det var för sent. Och jag trivs ju bra på mitt jobb också, men det kändes som att jag måste “offra” något och nu blev det så här. Det fixade sig dessutom perfekt med vikarie i min grupp på fredagar (som dessutom är en kort dag) så jag behöver inte ens ta stress över vad min grupp ska sysselsätta sig med på fredagarna.

Man ska inte ta ut sig för mycket. Ni vet hur det kan gå.

Fem saker jag funderar på just nu

Jag blev inspirerad av Peppe och skrev en lista. Fem saker jag funderar på/händer just nu. (Jag funderar på mycket mer än så här, men det får bli till en annan gång..)

  1. Ålder. Jag tänker mycket på ålder nu. Min egen ålder, mina barns ålder, mina föräldrars ålder, släktens ålder (om min mormor hade levat hade hon fyllt 100 år imorgon) Der är mycket med ålder. Tror jag måste skriva ett helt inlägg om det en dag. Ålder är ju livet. Livet går fort.
  2. 1. Listor är såå bra. 2. Vad skulle man göra utan listor? 3. Listor gör livet lättare för alla 4. Hurra för listor
  3. Jag är så glad över min sykurs och för de som valt att stanna och vill fortsätta på våren. Så glad att se hur mycket de lär sig och hur ivriga de är.
  4. Tänk att det varje år är diskussion om när man får börja lägga upp julbelysning. Der är mörkt nu. Det är inte olagligt med lampor i buskarna och stjärnor i fönstren. Go for it!
  5. Jag saknar motion och hur aktiv jag var förra året och på våren. Lunginflammationen tog orken och konditionen och har inte ännu orkat/hunnit börja med mera än långsamma promenader. Idag ska jag iallafall gå på djupstretchning med yogainslag.

Frisk, eller?

Jag gick in på min blogg (på datorn) och märkte att jag hade påbörjat ett väldigt deppigt inlägg då jag var sjuk som jag aldrig publicerade..

Gör ni också så? Skriver av er då ni mår dåligt, för att aldrig publicera? Jag gör de ganska ofta.. kanske därför jag sällan kommer någon vart med bloggen..

Men kanske kanske blir det ändring på det så småningom? Men tiden? Vet inte varifrån jag ska hitta den. Eller inspirationen heller för den delen.. Och så skulle jag ju nog gärna bjuda på lite bättre bilder fotade med kamera, men det känns som att jag inte ens kan fota mera..

Det var inte alls det här jag skulle skriva om. Jag skulle skriva att jag äntligen är tillbaka på jobb den här veckan efter två veckors sjukledighet. Skrev jag månne att det blev lunginflammation? Så blev det, och antibiotikakur och ännu hostar jag. Många är sjuka på jobbet och nu är jag rädd för att jag med mitt dåliga immunförsvar nu dragit på mig en vanlig flunssa.. vaknade med tjock hals i natt.. Men har tyckt i mig alla vitaminer jag hittat, botaniserat bland de eteriska oljorna och till frukost blev det smoothie med de suraste bären jag kunde hitta i frysen. Jag KAN inte bliv sjuk nu då jag knappt blivit frisk heller.. Jag ska/vill ju:

  • Börja min sykurs idag! Ser fram emot det, hoppas eleverna också gör det
  • Fira ett veckoslut med familjen utan att vara sjuk
  • Städa huset..
  • Måla allt möjligt! Vi har både ett förråd som ska målas både på in och utsidan, och så skaffade jag en burk färg igår som jag ska måla några möbler med. Mer om det sen.
  • Börja träna igen! Konditionen är helt i botten. Blir helt slut ännu av att gå..

Så håll tummarna.

Bilden har inget med inlägget att göra. Men den föreställer några fina små askar jag fick av min mamma. Tänk, askar för grammofonnålar! Tyvärr har lillebror redan slarvat bort den mittersta..

Tack mars – hej april!

Mars har gått fort men ändå känts som en lång månad. Säkert mest p.g.a den tröga våren. Jag har mått ganska bra psykiskt, men sämre fysiskt. Jag har liksom haft koll på saker och försökt att inte stressa så mycket. Alla dagar har det ju inte gått så bra, men jag har ändå inte låtit stressen ta över.

Det har blivit en del kultur, mycket sömnad och jobb med företaget. Just nu händer det så mycket så jag får hålla i hatten så den inte flyger av.

Jag rodde syprojektet “Kalabalik i komposten” i hamn och fick mera syjobbserbjudanden än vad jag någonsin fått förut på en och samma månad.

Vi hade besök av mormor och morfar och fick ta en efterlängtad tur till Åbo. Tyvärr blev jag förkyld vilket påverkade hela den sista marsveckan och mitt mående..

Mars har bestått av mycket praktiska möten och mindre möten vänner. Fast nog har jag ju träffat vänner också såklart. Så tacksam över dom.

På jobbet har vi gjort stora förändringar. Bl.a bytt rum och rumsbytet har tagit en del på krafterna, men tror det blir så bra nu bara det blir färdigt.

Så, mars har varit aktiv men fysiskt har jag mått ganska dåligt. Har inte hunnit/kunnat få på jumppa som jag velat. Dels på grund av dubbelt program, och delas på grund av sjukor. Det började så bra med Må bra-dagen men sen gick det bara sämre.. Halkan ute har också gjort att jag inte velat gå ut så mycket eftersom jag ramlat extremt många gånger i år.. Och bristen på motion har gjort att jag haft ganska mycket huvudvärk och känt mig styv och stel. Sen har det blivit alldeles för mycket kolhydrater så jag känner mig som en uppsvälld korv. Men nu får det bli ändring på det!

Skönt också att mars avslutades och april påbörjades med en kravlös påsk och några dagar ledigt.

Aprilplaner

  • Minska på socker och kolhydrater
  • Motionera mera. Gå/cykla till och från jobbet och gå på jumppa två gånger i veckan. Yoga hemma minst två gånger i veckan.
  • Sy sy sy. En del beställningar men också försöka ge mig tid att sy för eget behov
  • Fortsätta fixa med företaget. (Hemsida, visitkort och sånt måste fixas..)
  • Fixa hemma. Måla lite, sätta upp lister, komma vidare med tvättstugan..
  • Städa upp på gården bara snön smält..
  • Åka till Legoland med familjen!!

Så det ska nog bli en bra månad! Hur ser din aprilmånad ut?

10 saker folk gör som jag stör mig på

Ibland blir jag så irriterad på vissa saker som folk gör. Kanske jag kan låta bli att bli irriterad i fortsättningen om jag nu skriver av mig..


  1. Då folk sätter på sig säkerhetsbältet i farten
  2. Då folk inte ids sopsortera
  3. Då folk säljer söndriga och smutsiga saker på loppis
  4. Då folk könsbestämmer saker de säljer på fb-loppisar (“klädpaket för pojke, leksaker för en liten tjej”)
  5. Då folk hittar något att klaga på HELA tiden!
  6. Då folk låtsas att de inte hör då en annan pratar
  7. Då folk gör sig lustiga över “Me too”
  8. Då folk lämnar saker efter sig som inte är svåra att lägga tillbaka
  9. Då folk inte ids plocka upp hundbajs
  10. Då folk säger att de inte tycker om sushi fastän de aldrig smakat.

För själv är jag ju perfekt (ironi). Händer faktisk att jag gör vissa av de här grejerna jag också.. Men då ser jag nog till att vara irriterad på mig själv också 🙂

Vad stör du dig på?


Snögubben i inlägget har inget med irritation att göra. Bara en söt en som sexåringen gjorde här i veckan.

Otacksam?

Jag måste säga att jag numera tycker att den här dagen är en lite jobbig dag.

Tidigare gratulerade jag också alla kvinnor på kvinnodagen. Men det var tills jag visste varför vi egentligen uppmärksammar den här dagen. (Ju mera insatt en är i saker, desto jobbigare är det för en själv. Ändå skulle jag ändå inte välja att vara oinsatt och blåögd.)

Är en otacksam då en inte vill bli gratulerad på kvinnodagen? Eller inte heller gratulerar någon?

Nog har jag tackat de som önskat mig glad kvinnodag. Men jag har också informerat om varför det (tyvärr) ännu också finns en dag som denna.

Då kan ju åhöraren av min propaganda välja att bli sur och muttra något om överreagerande feminister och att nog har det gått för långt igen. Men hen kan även lyssna och erkänna att “Oj, det där hade nog gått mig förbi, tack! Nu vet jag bättre nästa gång!”

Lite historia ifall någon skulle ha missa. Jag satt och valde om jag skulle använda Wikipedia eller Aftonbladet som källa. Det blev Aftonbladet denna gång.. Men källan i detta fall är irrelevant då det här ju inte borde vara något nytt.

Internationella kvinnodagen är inte en dag vi firar – det är en dag vi uppmärksammar. Syftet med dagen är att lyfta de mänskliga rättigheterna som borde vara självklara för alla, och visa på allt vi behöver göra för att nå fram till ett jämställt samhälle.

Tanken på en kvinnodag föddes i början av 1900-talet inom arbetarrörelsen och kvinnorörelsen. På många håll i världen fördes kravet fram på kvinnlig rösträtt, och 1945 drevs ett internationellt avtal fram som slog fast jämställdhet mellan kvinnor och män som en grundläggande mänsklig rättighet.

1977 beslutade FN om att införa en gemensam internationell kvinnodag, den 8 mars. Det är ingen helgdag i Sverige, men i närmare 30 andra länder runt om i världen – som i Mongoliet, Kirgizistan, Madagaskar och Nepal.

Så. Den dagen vi inte mera behöver en sådan här dag, då kan vi fira. Tills det får vi fortsätta kämpa. Och ni viktiga kvinnor i mitt liv. Ni är viktiga alla dagar! Inte bara idag.

Bloggangst

Jag tänkte att jag skulle försöka mig på att blogga lite.. Men jag vet inte.. Det har redan en längre tid känts som att bloggen inte har en så stor del av mitt liv mera. Jag har allvarligt funderat på att sluta väldigt många gånger. Det känns som att jag inte får ut så mycket av bloggen just nu faktiskt. 

 

Jag trodde att det skulle bli bättre då vi flyttade. Att jag skulle ha mera att skriva om och mera nytt att visa. Jag tror inte ens att jag visat någon helhetsbild på vårt nya hem här. Många rum som ni inte fått se…

 

Vet inte varför, men det känns som att det inte är någon idé. Vem bryr sig liksom. (Ursäkta på förhand till er som jag vet att gör det)

 

Känns som att jag inte kan fota mera, det är alldeles för mörkt hela tiden, alltid råddigt någonstans, vill inte visa sånt som är halvfärdigt, då jag äntligen sätter mig ner för att försöka blogga så är jag egentligen alldeles för trött, eller så är det någon som stör mig. Jag bara städar och städar hela tiden och det känns som att det inte finns ett slut.

 

Min mamma säger att jag har för höga krav på mig själv och för mycket på gång hela tiden. Det är delvis sant. Men det är nu bara så.. Jag behöver ett nytt år och ny energi.  Och jag behövde få skriva ner det här. Jag vet att jag inte måste blogga. Men jag har gjort det så många år så bloggen har blivit som en av mina bästa vänner, det skulle kännas som att avsluta en lång vänskap om jag slutade blogga.

 

Jag vet inte ens vad jag ska skriva om mera. Jag vet inte vad ni vill veta/läsa/se. Men kanske det nu börjar röra på sig efter att det här gnällinlägget är publicerat. (Och kanske jag helt enkelt behöver ge mig mera tid och planering till bloggen för att det ska kännas värt att blogga)

 

 

image1

 

Jag skaffade mig iallafall en ny frisyr idag. Blev lugg igen precis då den förra luggen vuxit ut och blivit lika lång som resten av håret..